Satt och fikade med en kompis jag inte sett på länge när min bror plötsligt ringde mig på mobilen. Han brukar inte ringa på dagtid, så jag tänkte det var viktigt och svarade såklart. Han var helt i extas när han pratade och jag fick be honom lugna ner sig lite först. Efter ett par andetag berättade han att det stod en flock med Dovhjortar på vår gemensamma mark och att ett par av dem hade riktigt fina horn också. Jag kände genast suget efter att ta fram geväret och jaga lite. Men först ville jag kolla om det fanns bilder. I våras satte jag upp en åtelkamera i ett träd, och som jag förstod det på min bror så var det i närheten av det som de hade varit. jag hade tur! Min viltkamera hade tagit ett par riktigt fina bilder!
Polaren som var på besök förstod nog hur sugen jag blev för han tackade för kaffet ganska snart och gjorde ett pekande mot vapenskåpet när han gick. En timme senare var jag på den platsen där jag monterat upp min åtelkamera från som jag köpt på Prylstaden.se för att spana lite efter hjortarna. Jag såg dem! De gick där och betade och jägare som jag är så siktade jag på dem. Men jag tryckte inte av ett skott. De får vara kvar ett tag till, de förgyller ju faktiskt skogen och ängarna med sin ståtlighet.